eric sundin

I dessa yttersta tider
återstår blott bottenskrap
ständigt vi klagar o kvider
i glesnande gemenskap

Lät oss bli förförda
tills helt tröttkörda
I dammoln omkörda
tills överkörda

Vi struttar i sista modets kostym
men ej längre i medborgligt samhälle
Så vi ringaktade forna kutym
tills livet blott den enskildes gömställe

med dess starkt växande villighet
att godta utbredd likgiltighet

edited 09/27/25 0945